Gåvan av ett avslappnat nervsystem
- Laura Sabella
- Oct 23, 2018
- 3 min read
Updated: Mar 14
Jag minns den första tiden efter seperationen från min fru. Det var som att hela min kropp av fryst av skräck. Min mage var hård inuti och helt stängd. Att vara på den platsen i mig själv där jag var helt slutkörd både emotionellt och kroppsligen var väldigt smärtsamt. Samtidigt tror jag att jag behövde komma till en punkt av kollaps där det inte gick att kämpa längre, där loppet var kört.
Jag tror att innan jag kunde bygga upp något nytt så var den gamla strukturen tvungen att gå sönder helt. En struktur som jag byggt under fyrtio år och som innefattade alla mina roller, min identitet, värderingar etc etc. Helt enkelt en massa mentala strukturer. Mitt liv innan systemet kraschade byggde på ett konstant relaterande och relaterande till relaterandet. Exempelvis kunde den inre dialogen gå så här: ”Det var flera dagar sen jag tränade – jag borde träna – jag borde bygga mer muskler – jag minns innan när jag tränade mer så hade jag mer muskler – jag är ful när jag inte har så mycket muskler – jag duger inte som jag är osv”.
Efter att alla idéer om hur livet skulle te sig fallerade och den inre stränga dialogen fortsatte så blev systemet till slut överbelastat. Det gick helt enkelt inte att fortsätta vara hård mot mig själv när jag väl gett upp. Eller snarare blev det till ”Det var flera dagar sen jag tränade – jaha, jag borde träna – jaha, jag borde bygga mer muskler – borde jag?”.
Det var som att den inre dialogen tappade sitt grepp om mig. Utifrån den platsen kunde jag börja med att läka mig själv. Genom att i kroppen känna vad jag verkligen behövde, vilket inte berodde på ett inre dömande om mig själv.
När jag väl gett kroppen det utrymmet visade sig att jag behövde enorma mängder vila, möjlighet till att gråta ut och även genom diverse metoder få ur ilska som satt sig i mitt system. Att sen nå till en plats där jag känner mig lugn och närvarande i nuet har varit som att hitta till en inre rofylld oas.
Den här kundaliniyoga musik meditationen har jag använt mig mycket av för att lugna mitt system, sätt på dig hörlurar och lägg dig i sängen och njut:
Öppet hjärta till varje pris
Ikväll är en sån kväll då det rör sig väldigt mycket inom mig, jag börjar lära mig att öppna mig och lämna plats och utrymme för att låta allt få kännas. Att känna kontraktionen i brösten och impulsen till att sluta mig och skydda mig och istället stanna känna, mjukna. Sen bli medveten om min kropp och andas in och ut genom hjärtat. Inte låta energin gå upp i huvudet för att sedermera gå in i en analys utan slut. Efter ett tag släpper greppet och något mjuknar inom mig en annan känsloton tar plats och virvlar runt.
Jag blir så otroligt mycket mer levande när jag vågar lämna utrymme för allt och vara i det flödet. Tidigare i mitt liv har jag använt så enormt mycket kraft för att undvika att känna negativa känslor eller manipulera min omgivning på olika sätt för att undvika dem alternativ projicera ut känslorna på andra.
Prova själv. Utgå ifrån att ingenting någon annan gör är fel. Det är helt enkelt bara deras perspektiv och blir du sårad så har du inre arbete att göra. I det arbetet ingår gränssättning men även att öppna hjärtat och kommunikationen för andra. Att lägga ditt eget invanda perspektiv åt sidan och i det tomrummet som uppstår se vilken magi som kan ske. Att låta intuitionen och hjärtat guida istället för intellektet och präglingarna som vi alla får genom livet. Att falla ner med uppmärksamheten i det som i kinesisk filosofi kallas Xin ”heart-mind”. Det är något vi bara kan kultivera genom viljan att gå djupare i oss själva och lyssna med en tomhets visdom istället för ett allvetande intellekt.
Comments